Arkiv för juli, 2008

Språket

fredag, 25 juli, 2008

Maria Wetterstrand har varit och metat invandrarröster i Visby.

Är det minst fem elever som talar samma språk i en årskurs ska skolorna erbjuda tvåspråkig undervisning i åtminstone matte och engelska.

Botkyrka kommun, med Jens Sjöström (s) i spetsen verkar intresserade att agera pilot. Där vill man gå ännu längre och undervisa på elevens modersmål i alla ämnen.

Målet är tydligen att eleven skall kunna matte, engelska, fysik osv när de går ut skolan. Och det gör man lättare om man får undervisningen på sitt eget modersmål. Vackert så. Men hur blir det med just svenskan?

Integration, någon?

Salomon Schulman har dock läst på och svarar klarsynt i Sydsvenskan.

Själv har jag provat när jag var 10. Ett läsår i fransk skola med idel gästarbetarungar i klassen. Inte ett ord fick yppas på annat än franska och undervisningen följde läroplanen nästan omgående. Visst var det tufft, men väl hemma i Sverige ett år senare hade jag kommit längre i samtliga ämnen än mina gamla kamrater och dessutom lärt mig flytande franska.

Och inte fick vi ha vare sig keps eller mobil på. Det handlar om koncentration, disciplin och respekt för skolan som institution. Något som det saknas hinkvis av i Sverige idag.

Allvarligt talat

tisdag, 22 juli, 2008

Jag har väl egentligen ingenting emot Kristina Lugn, hon får gärna prata i radio för min del.

Men hur tänkte de när de döpte programmet?

Allvarligt talat

Podsändning med Kristina Lugn

UEFA i det blå

fredag, 18 juli, 2008

Nu får det väl ändå räcka?

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1470417.svd

Max har bjudit till ordentligt men UEFA (med McD i ryggen?) står som en bortskämd sexåring och stampar jämfota.

Själv stärks jag bara i min övertygelse att drängfotbollen med råge halkat under sevärdhetens gräns. Publiken och organisationerna förstör det lilla sportsliga värde den har att erbjuda.

Jag skall dessutom fortsättningsvis bara köpa hamburgare på Max. Och jag önskar att jag kunde nå fram till UEAF och McD om varför.

Sagan om ett golv

fredag, 18 juli, 2008

Ibland är jag är envis och pessimistisk. Eller så bottnar det i någon kombination av lathet och bekvämlighet.

Vi har ett rum som redan ända sedan vi flyttade in har varit föremål för en segdragen diskussion. Hustrun har velat riva upp laminatet och se om inte golvplankorna går att få fason på. Jag har inte varit lika sugen. Jag har hävdat att det är så troligt att de inte är i brukbart skick, att det inte är lönt att lyfta laminatet förrän vi är på det klara med vad vi skall lägga dit istället – om nu golvplankorna inte skulle visa sig duga.

Före

Före

Så för en dryg vecka sedan hände det. Min nyfikenhet och kärleken till Hustrun vann till slut över de mindre smickrande egenskaperna och golvet lyftes ut.

Under

Under

Sedan gick jag till jobbet och Hustrun lade sig på knä med penseln. Så här fint blev det!
Notera också den nytillkomna ’möbeln’ till höger i bild.

Efter

Efter

Om den miljömedvetne undrar, så har det gamla laminatgolvet burits bort till fots och återanvänts.

Klågerup Grand Prix

torsdag, 17 juli, 2008

Fråga inte…

Robin han Paldi

Min son, poeten…

torsdag, 17 juli, 2008

Hustrun hittade den här på 5-åringens (nåja, fyller snart 6) skrivbord efter en längre stunds tystnad.

Känns den igen?

Välkomna hit

torsdag, 17 juli, 2008

Jaha, och nu då? Varför gör man det här?

Det händer att jag skickar saker jag tycker är kul i mejl till andra som jag förmodar också kommer att tycka att det är kul. Och mer kul blir det när jag får svar och en bekräftelse på att mottagaren har samma humor som jag och uppskattade mejlet. Riktigt jättekul blir det om det kommer en kontring tillbaka.
Men så har vi de där gångerna då det inte kommer något svar alls.
Är offret för mitt humorspammande bortrest? Kom mejlet inte fram? Var det inte kul? Skickar jag för många för ofta vid fel tillfälle? Är jag jobbig? Är jag inte omtyckt?

Så därför gör jag det här istället.
Varför andra gör det varierar säkert.