Freudiansk pedagogik

11-åringen har engelskaglosor i läxa. Vi har pratat om poängen med association som stöd för minnet och inlärningen. Han uppskattar och använder gärna det knepet men tydligen finns det en gräns. 

Jag: Då kör vi. Lek.

Sonen: Game.

Jag: Tog. (i betydelsen fångade)

Sonen: Hmmm, njae den har jag glömt. 

Jag: [kåt]

Sonen: ÄCKEL!!!

Jag: Men det heter så och nu lär du ju inte glömma det. (Fniss)

Sonen: Nä, just det. Shit! Äckel!!!

Så nu vet vi. Där ungefär gick gränsen.

Lämna ett svar