Man måste eöuva

I lumpen hade jag en instruktör (skåning) som hade en patentlösning på allt som var motigt (vare sig det var svält eller tunga lyft). Man övar. Eller eöuvarrr, som han sade. Så lär man sig att hantera situationerna utifrån självkännedom, självkontroll och rutin.

Ibland gör folk i ens omgivning idiotiska saker. Ibland säger de idiotiska saker. (ibland gör man förvisso också själv något mindre genomtänkt, men nu handlar det ite om det). Men det går att hantera dem och leva med det, oftast för att de inte är alltigenom onda och inte bara gör idiotiska saker.

Så just att kunna hantera idiotiska utfall är ju konsten. Utan den blir det outhärdligt. Och den konsten har vi som vuxna fått tillfälle att öva och därmed förflyttat gränsen för det uthärdliga.

Ibland stöter man dock på folk som (utifrån det gränssnitt man själv har mot dem) förefaller vara idioter rakt igenom. Då blir det inte lätt. I synnerhet inte om man måste ha återkommande samröre med dem. Då får man återigen chansen att eöuva och förflytta den där gränsen.

Idag har jag eöuvat. Och jag lär få eöuva igen snart.

Ett svar till “Man måste eöuva“

  1. Joel skriver:

    Haha! Lysande, det där satte ord på åtminstone några av mina tankar :)

Lämna ett svar